Finbesök

Idag var M&M hemma hos oss. Himla kul.
Det var nog nästan ett år sedan vi sågs sist. Eller det hade nog precis blivit vår.

Natten mot idag var intressant. Ellie sov jättebra fram till 23:30. Hon vaknade å hade hosta. Det slutade med att hon hostade hela tiden när jag la henne ner.
Blev så trött på att stå vid hennes säng att jag valde att ta upp henne å titta på film. När klockan va två å hon fortfarande vägrade att sova bar jag in henne i vår rum å sa ”nu sover vi”. Då somnade hon. Hahah.

Tillbaks till idag. Det är så mysigt att höra fler barn skratta i lägenheten. Ellie å M verkade komma rätt bra överens.
De pratade lite med varandra, skrattade med varandra. När den ena var ledsen kom den andre å kollade läget.
Himla sött.
De va även rätt lika till både sättet och utseendet. Deras lugg kändes halvt identisk vissa tillfällen.

M – den äldre, har en rätt lik historia som jag. Det är rätt skönt att träffa någon som faktiskt varit med om nästan samma sak som en själv. Vi båda har svaga livmoderhalsar.
Vi lärde känna varandra när vi var gravida. Så vi kunde dela vår oro med varandra. Även förhoppningarna som man har som blivande föräldrer..

Lilla M har väldiga problem med magen. Jag tycker så synd om han å hans föräldrar. Det är inte rätt att ett barn ska behöva vara så hård i magen. Jag minns så väl hur jag mådde när Ellie va dålig. När hon grät när hon bajsade eller när hon behövde vår assistans till att kunna bajsa.
M har tagit lilla M till en magspecialist men har dessvärre inte fått nån direkt hjälp. Nu har de ännu en tid på samma ställe men med en annan läkare inbokat.
Varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte få hjälp på en gång utan ifrågasättning å tjat? Så tröttsamt.
Lilla M får en magmedicin där han får en tredubbel dos utan att det fungerar bra. Borde man inte då göra allt man kan för att lösa hans problem?
Nej fy, som sagt. Jag lider med både han och hans föräldrar. Hoppas att det blir en bättring nu snart.

Jag är annars såå tacksam för att det är helg. Jag har beställt sovmorgon :).

This entry was posted in Vardag. Bookmark the permalink.

One Response to Finbesök

  1. Malin says:

    Blir alldeles rörd när jag läser ditt blogginlägg! Det händer ju inte så ofta att man träffar någon som man kan känna igen sig så mycket i. Det är väldigt skönt. Jag hade ett stort leende på läpparna när jag åkte hem och hela kvällen. Även om Måns inte mådde så bra igår så märktes det att han också verkligen tyckte om att träffa er. Tack för en jättehärlig dag! Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>